Vi fick på svenskan i uppdrag att skriva en ögonblickberättelse eller vad det kallas. Min blev såhär:
Jag vet att hon såg mig, där jag kurade bakom mitt träd. Jag bara vet det. Jag betraktade hur hon klädde av sig, hur månen fick hennes blekblonda hår att skimra i alla världens nyanser av grått och silver och mina fingrar värkte efter att få smeka det, få kamma genom hennes perfekta lockar. Hon stod där, näck och ensam med månen som målade hennes hud ljus, nästan vit. Som om det var mjölk som pumpade under hennes hy istället för blod. Hon gick några steg mot vattnet. Nej, att gå var inte värdigt uttryck för hur hon tog sig fram. Jag ska inte säga att hon dansade. Det var något annat, som att hon liksom svävade fram. Hennes ena fot mötte vattnet. Hon stannade, tvekade. Det måste ha varit kallare än hon trodde. Sedan var det som om någon ropade på henne. Hon tittade upp, ut över havet. Nu fanns en slags beslutsamhet i hennes steg.
Snart hade hon vatten upp till midjan. Det var kallt. Trots avståndet mellan oss kunde jag se knottrorna på hennes hud. Hennes perfekta mjölkhud. Det var den vackraste gåshuden jag någonsin sett. Som jag fick kämpa för att inte ropa på henne, få hennes uppmärksamhet. Kanske, kanske skulle hon låta mig röra henne, smeka hennes kind. Jag vågade inte ens tänka på ifall hon skulle låta mig kyssa henne. Det tog allt mitt sunda förnuft att motverka impulsen att ropa. En viskning lyckades ändå smyga sig ut mellan mina läppar, men hon var för långt bort för att höra.
Nu nådde vattnet henne till brösten. De där perfekt välvda brösten, som jag sent på nätterna i min ensamhet tänkte på. Nätterna när jag visste att Gud aldrig skulle släppa in mig genom pärleporten. Nätterna när djävulen satt på min axel och fröjdade sig i min synd.
Hon fortsatte gå. Jag tänkte mig att hon kunde gå och gå och gå, och till slut komma upp på andra sidan. Det gjorde hon inte. Hennes hår stod som en vit sol runt hennes huvud när det sakta försvann under ytan. Hon stannade aldrig. Inte ens när jag kunde se spasmerna i hennes kropp, ryckningarna från bristen av syre. Jag satt där och såg på. Snart var hon stilla. Hade hon inte glänst som silver hade man inte sett henne.
Idag har jag sprungit cirkus 8 km! Joggade 5, gick två och joggade ytterligare tre. Känner mig hur duktig som helst, trodde inte jag hade det i mig. Speciellt inte med tanke på att jag i nian knappt orkade springa en kilometer.
Som ni vet har jag pluggat massor. Men på onsdagen dansade jag, på torsdagen gjorde ingenting och idag var jag ute på en jättelång tur med hunden (två timmar). Jag är duktig.
Satt mestadels på en sten och dinglade med benen. Och sen gick jag upp på en JÄTTESTOR sten, höll på att ramla ner en gång och jag lovar att jag nästan dog. TACK GUD FÖR ATT JAG LEVER! Tränade hunden att ha honom lös iallafall, och det gick jättebra!
Sag dag idag. Plugga plugga hela dagen. Inte får man gå ut på kvällen heller, för trots att jag hunnit med allt jag skulle hinna göra idag så duger det inte förrän jag har A i alla ämnen. Bitch.
Nåväl. Sliten. Trött på livet. Vill bort. Vill vara själv, bestämma själv. Bli behandlad som att jag inte är ditt misslyckande, som att jag inte är ett hopplöst fall.
Har precis lämnat in min labbrapport, är hyfsat nöjd faktiskt. Det var det bästa min lilla retardhjärna kunde komma med i alla fall.
Nåväl. Idag är begynnelsen av en lång och efterlängtad heeelg <333333 JNBJBFDKDABK!! Men, bara för att skolan är så olidligt underbar, har jag MASSOR att plugga dessa kommande "lediga" dagar, eftersom nästa vecka innefattar nationella prov i två mattekurser, en svenskainlämning och en samhällskunskapsinlämning. Mer underbart kan det inte bli!
Nu ska jag stupa i säng!
Kan för övrigt meddela att jag dansade idag, så DAY 25 medförde lite träning i alla fall! Klapp på axeln till mig själv. Haha, hej Axel, du heter samma sak som en kroppsdel, HUR KÄNNS DET?
Nu svamlar jag som aldrig förr. God natt bloggen. På återseende. Au revoir. Auf wiedersehen. Adiós. So long!
Latmasken här va... Har inte orkat träna ett piss, känner mig som en fet jävla soffpotatis. Igår när jag kom hem åt jag middag för att sedan stupa rätt i säng vid sju. Utmattad som jag vet inte vad.
Tränade dock lite agility med hunden idag, så ja, heeeelt off är jag ju inte. Imorn blir det dock dans och sen efter det är det ju långhelg så då ska jag iallafall hinna träna nånting varje dag. Till mitt försvar har jag faktiskt haft ont i knät...
Vaknade vid kvart i fem och det var fullkomligt omöjligt att somna om, så sitter här och pluggar matte och lyssnar på Yiruma (<333333333). Har typ blivit mitt liv nu, matte alltså... Men det är kul när man fattar och klarar de svåra uppgifterna :D
Ska skriva ett A-prov i matte imorgon (!!!) så har inte hunnit träna för jag satt med boken hela dagen igår. Detsamma står på schemat för idag men ska försöka komma ut en sväng lite senare...
Min stackars lilla gris har vart hos veterinären där de skulle ta prover på en svullnad han har vid ena ögat. Han fick sövas och stygn blev det också, så stackarn går runt med en krage och är alldeles förvirrad. Går in i saker hela tiden och är allmänt otymplig.
Smarta farsan tyckte kragen var för stor och klippte i den, så vi fick sätta tillbaka det han klippt bort med silvertejp...
Slutade med att vi förlorade med två poäng. De (Skrapan - våra rivaler) satte bollen cirkus tre sekunder innan det ringde och det var ju inte så kul. Men våra killar och tjejer spelade asbra och det var en spännande match!
Fy faaaan vad kul det var att åka motorcykel! Fick skjurre hem från skolan, för jag är ju så tuff. Först var det asläskigt i svängarna att luta och så, men sen så! Fick även prova köra lite, och det gick ju... sådär. Lyckades köra typ tio meter. Wei! Tack Linus för den upplevelsen!
Idrott i skolan. Vi körde 2 km coopertest. Hade som mål att få under tio minuter (fick 10.21 förra gången för cirka tre veckor sen). Gissa vad jag fick! 8.58!! Är så jävla stolt över mig själv. Och det var inte ens lika jobbigt denna gång! Min träning har payed off. Är så sjukt glad! :D
Hurtig tjej sprang hela två kilometer! Wooh! Nejmen, tränar lite inför coopertestet nästa vecka. Hoppas på en bättre tid än förra gången då jag fick 10.21... Vill i alla fall springa på under tio, men vi får väl se.
Fan har inte hunnit träna nånting de senaste dagarna... Men idag ska jag ut och springa, imorn med! Och jag kanske får sällskap av min vän Linus. Najs! Om man bortser från det faktum att han kan springa flera mil och jag endast några kilometer höhö :cool: